Vårens Hot Topic fortsätter de senaste undersökningarnas tema på hur företagen planerar att förändra sina verksamheter i ljuset av de problem som uppstod med värdekedjor under pandemin. De senaste undersökningarna har fokuserat på frågor som rör prissättningsbeteende men även åtgärder för att säkerställa produktion.
Våren 2023 ställs frågor rörande fysisk lokalisering av verksamheter men även prioriteringar av områden för att minska sårbarheten som uppstod under pandemin både lokalt och regionalt.
Tydligare åtgärdspalett
På frågan om vad företagen tar för åtgärder sticker användandet av digitala planeringshjälpmedel ut. Nästan hälften av de svarande uppger att de använder dessa, men svaren skiljer sig åt en del mellan branscherna. 74 procent av företagen inom konsumentprodukter ser digitala planeringshjälpmedel som en viktig åtgärd. Inom byggbranschen är motsvarande siffra 62 procent, medan resterande branschers svarsalternativ ligger mellan 17 och 33 procent. Sett till samtliga respondenter är det därefter förhållandevis jämnt mellan åtgärder som att ha fler leveransled både i termer av leverantörer och rutter, ökat samarbete med leverantör och stresstester. Pandemin blottlade hur global handel med så kallad ”just in time” hade skapat alltför störningskänsliga värdekedjor där det inom olika produktsegment blev tydligt hur få ursprungsproducenter som fanns. Det alltmer spända läget mellan USA och Kina och länders svar på Ukrainakriget bidrar också till att företag behöver förhålla sig till en värld som blir mer regionaliserad. Att ökat samarbete och att aktivt jobba med risker är tydligt. Branscher som verkstad, energi och konsumentprodukter sticker ut, där finanscheferna ser att nästintill alla åtgärder kommer att behövas. För teknik, media och telekom är det mest fokus på digitala hjälpmedel och stresstester.
Är lageruppbyggnaden färdig nu?
Frågan om åtgärdsplaner ställdes också i undersökningen för ett år sedan, våren 2022, och det är därför intressant att jämföra svarsalternativen. För ett år sedan stack inget enskilt svarsalternativ ut, utan svaren låg jämnt fördelade mer eller mindre på alla åtgärder. I vårens undersökning ser vi däremot att frågorna som rör större andel köp lokalt och att öka lagernivåer tydligt har minskat. Vad gäller lagerfrågan kan noteras att lagerkomponenterna är en av de bidragande orsakerna till att BNP-siffror varit lite bättre än förväntat, och en delförklaring till den motståndskraft vi har sett. Att företagen nu inte ser samma behov är en indikation på att lageruppbyggnaden kan närma sig slutet.
Mindre, men tydliga förändringar i investeringsstrategier
Vårens undersökning tar också tempen på hur företagen avser investera, eller disinvestera med explicit hänvisning till geopolitiska spänningar. Föga förvånande lutar svarsalternativen till att investeringar koncentreras till västra och norra Europa samt Nordamerika medan om något vissa neddragningar i Kina och Östeuropa. Det här är egentligen bara en bekräftande bild av det samlade anekdotiska intrycket från vad som händer i Sverige, Europa och globalt. Pandemin blottlade en alltför ensidig organisering av produktion, i många fall till Kina, medan en alltför liten del av verksamheten var förlagd vid de stora hemmamarknaderna i Europa och Nordamerika. På samma sätt har Ukrainakriget blottlagt handelsberoende till Ryssland, vilket nog ska ses som huvudorsaken till neddragningar i Östeuropa. Att svarsalternativen ändå har en så pass låg procentsats kan eventuellt delvis förklaras med att verksamheter/handelsvägar till Ryssland redan är nedstängda men också att handeln mellan Europa och Ryssland vid sidan av energi varit förhållandevis låg.
I vanlig ordning syns också tydliga skillnader mellan hur svaren fördelas mellan olika branscher. Vad gäller utökade investeringar finns flest svar för konsmentproduktioner och verkstad medan branscher som är av mer inhemsk karaktär inte berörs av frågorna. Motsvarande syns också i frågorna som handlar om att dra ner på investeringar. Företag drar ner verksamhet i Kina och Östeuropa men ökar om något investeringar i Västeuropa och Nordamerika. För företag inom konsumentprodukter är det 37 procent som svarar att de avser öka investeringar i Västeuropa, samtidigt som 47 procent säger att man inte avser investera i någon speciell region alls. Inom verkstad är svarsalternativen mer utspridda men följer samma mönster, även om en inte oansenlig mängd svar också dyker upp för Kina och Asien. Verkstad är också den bransch där minst andel säger att de inte avser investera. Det verkar rimligt att de här svaren hör samman med utvecklingen av större grad diversifiering av leverantörer och leveranskedjor tillsammans med att det är branschen verkstad vars verksamheter är mest spridda över världen och därmed har en större, naturlig spridning globalt.
Slutligen går det också att konstatera att störst svarsprocent både vad gäller investeringar och disinvesteringar finns i de som inte vill peka ut en specifik region och därmed säkerligen inte kommer att korrigera sina värdekedjor i någon större omfattning.