Klimatförändringarna

Klimatfrågan är höstens temafråga, och vi lär återkomma till den flera gånger framöver. Efter att pandemin, när detta skrivs i början på oktober 2021, åtminstone för tillfället släppt sitt grepp om den svenska ekonomin, är klimatfrågan den kanske största utmaningen som politik och näringsliv står inför. Vi ställde ett antal frågor till finanscheferna om hur deras företag agerar i förhållande till klimatförändringarna.

En stor majoritet av finanscheferna anger att de har planer på plats för att minska koldioxidutsläppen. Endast 13 procent anger att de inte har några planer, vilket kan ses som en överraskande stor andel givet det stora fokus som råder kring klimatförändringarna. Av de som har planer på plats är det ganska jämnt fördelat mellan de som siktar mot ett netto av nollutsläpp, över 50 procent eller upp till 50 procent. Svaren från finanscheferna är troligen färgade av de möjligheter och utmaningar som råder inom respektive bransch, vilket också avspeglas i tidshorisonten respektive bransch ser framför sig kring måluppfyllelse, se mer om det nedan.

När det kommer till tidpunkt för när bolagen planerar att ha nått sina mål för klimatanpassning av verksamheten, anger den stora majoriteten, 68 procent, att 2030 är målet, vilket är före de svenska nationella målen om klimatneutralitet 2045 och motsvarande i EU 2050. I likhet med frågan om huruvida företaget har en plan överhuvudtaget, är det knappt 20 procent som anger att det inte finns någon tidplan. Värt att notera är att branscher där företagen har höga ambitioner kring att minska eller ta bort sina koldioxidutsläpp också har en längre eller inte helt klarlagd tidslinje för när dessa mål ska vara uppfyllda, givet den osäkerhet som finns inbyggd i arbetet med omställning av verksamheten.

På frågan, där finanscheferna får svara på de tre huvudanledningar de ser, till varför bolagen driver sin klimatagenda, svarar 70 procent att det är för att deras kundbas kräver det av dem och 58 procent anger att det är för att förbättra sitt rykte och förtroende hos kunder. Att så pass stor andel menar att det är ett krav från marknaden på företagen för att vara konkurrenskraftiga och trovärdiga, är enligt vår bedömning ett resultat av ett förändrat opinionsläge under det senaste decenniet och något som får spridningseffekter i hela näringslivet. Ekonomins olika aktörer har därmed tagit steg mot omställning där politiken i många fall har misslyckats. Finanscheferna ser även klimatfrågan som en viktig del i företagens tillväxtresor, då 20 procent anger att de driver sin klimatagenda för att kunna gå in på nya marknader / utöka sin kundbas / kunna nå högre priser, där krav kring hållbarhet kommer att vara en nyckelfaktor för att vara lyckosamma. Vidare menar 13 procent på att klimatagendan driver på innovation genom partnerskap och användande av teknologi.

En ganska stor andel anger att kostnadskontroll är en av drivfaktorerna bakom klimatagendan, där 34 procent ser möjligheter till att spara kostnader längs vägen för bland annat energiförsörjning och 19 procent av finanscheferna vill försöka undvika ökade kostnader på sikt. Slutligen anger 29 procent att de driver klimatagendan för att uppfylla nutida och framtida regulatoriska krav kopplat till hållbarhet.

Tre aktiviteter dominerar när finanscheferna svarar på frågan om vad de ska göra för att hantera klimatförändringarna. Det handlar till att börja med om att reducera de egna utsläppen genom löpande förbättringar av den operativa verksamheten, det vill säga minskad energiförbrukning och -försörjning genom olika åtgärder samt minskat antal resor. Drygt 71 procent av respondenterna anger detta som en åtgärd. Näst efter det kommer minskade utsläpp i leverantörsleden, något 59 procent svarar. Slutligen är det att utveckla nya klimatvänliga produkter och tjänster som är på topp tre-aktivitetslistan, med 55 procent. Vad företagen gör och avser att göra går därmed i linje med varför de driver sin klimatagenda. Noterbart är att riskerna för extremväder värderas ganska lågt, trots mycket rapportering kring detta i medierna under 2021. Det är också intressant att M&A-kortet i fråga om att köpa in klimatkompetens, -tjänster och -produkter, samt att avyttra delar som inte passar i klimatagendan, inte verkar stå högt på agendan. Det kan vara så att marknaden och strategierna är lite omogna ännu, speciellt i jämförelse med när bolag ska produktutveckla och driva innovation inom sin egen kärnverksamhet.