Finanschefer sätter högst sannolikhet på händelser nära sin egen verksamhet

I vårens undersökning sätts särskilt fokus på de geopolitiska riskerna som inte bara påverkar världsekonomin utan också enskilda verksamheter. Frågorna syftar på att särskilja bedömningen av hur troligt finanscheferna bedömer att enskilda risker materialiseras samt hur allvarliga de bedömer att riskerna är. Det ger viss fingervisning om operationella risker kopplat till enskilda företag och/eller branscher.

En övergripande slutsats är att de riskbilder som tecknas för global makroekonomi inte nödvändigtvis har samma fokus hos finanschefer som svarar på undersökningen. Det svåra med geopolitiska risker är att de ofta är av binär karaktär – antingen inträffar något, eller så gör det inte det. I andra ekonomiska sammanhang finns en större blandning både av vad som händer och vilken eventuell inverkan det har på ekonomin eller enskilda verksamheter. Sannolikhetsbedömningen men kanske främst bedömningen av vilka effekter en händelse kan ha, påverkas också i hög grad av hur nära ens egen verksamhet risken faktiskt är.

Exempelvis bedömer 90 procent av finanschefer att frågan om utpressning och cyberattacker är troliga och 27 procent mycket troliga. Svaren påverkas säkerligen av att det är händelser som de facto inträffar hela tiden och i stigande grad. 78 procent svarar att effekterna är allvarliga varav 29 procent svarar mycket allvarliga. Det här är risker som mer är förknippade till enskilda företag och organisationer, och som därför är mindre diffusa än exempelvis en återkommande geopolitisk risk som handelskonflikt mellan USA och EU.

Vid sidan av ovan nämnda fråga om cybersäkerhet är det bara ett par frågor där flest finanschefer bedömer händelsen som trolig. Det är i fallande ordning kring presidentvalet i USA (59 procent), ökad global protektionism (57 procent) och utökning av Rysslands invasion i Ukraina (55 procent). Frågan om huruvida de maritima handelsvägarna ska störas är mer eller mindre 50/50 i sannolikhetsfördelningen och mest framträdande för de branscher som påverkas mest, det vill säga detaljhandel, industri och bygg.

På frågorna där sannolikheten för en ickehändelse bedöms som stor hittar vi de mer traditionella geopolitiska riskerna som handelskonflikt mellan USA-EU, Kina-Taiwan och extrema väderhändelsers inverkan på den egna verksamheten. Den senare är intressant. En del av klimatförändringarnas ekonomiska effekter är just att individer och företag kommer att påverkas, men både hur och kanske framför allt när är högst osäkert. Frågan är om det påverkar svaren, eller om en majoritet av svenska finanschefer faktiskt anser sig ha beredskap för att möta sådana utmaningar. Vad gäller frågan om hur stor påverkan en geopolitisk utveckling har på den egna verksamheten speglar svaren förhållandevis mycket hur troligt finanscheferna ser på att händelserna kommer äga rum. Den händelse där flest ser risken som mycket allvarlig (29 procent) eller allvarlig (49 procent) är frågan om utpressning och cyberhot. Den näst mest allvarliga händelsen är en oväntad inflationsuppgång, men det är en minoritet (43 procent) som ser risken som trolig. Ett svar som gör den till den sjunde mest troliga händelsen av de 14 alternativ som ingår i undersökningen.

På samma sätt som att den mest troliga händelsen också ger störst inverkan på verksamheten gäller det omvända. De händelser som bedöms påverka verksamheten minst är en konflikt mellan Kina-Taiwan, ett populiststyrt EU-parlament och en eventuell handelskonflikt med USA-EU. Dessa händelser bedöms alltså som minst troliga.

Ett omtvistat presidentval i USA anses också ha förhållandevis lite inverkan på verksamheten. Detsamma gäller traditionella ekonomiska orosfrågor som att Kina och väst kopplas ifrån vad gäller teknologiutbyte och att förändringar i demografin påverkar efterfrågan eller förmågan att rekrytera. När vi jämför synen på hur troligt det är att en händelse ska inträffa och vilken inverkan den har på verksamheten är det tydligt att insyn och framför allt förmågan att påverka/motverka en händelse påverkar bedömningen. Det är i sig mindre förvånande men slutsatsen blir att de traditionellt stora geopolitiska riskerna som rör direkta konflikter – militärt, handels- eller teknikmässigt – varken bedöms som särskilt troliga eller alltför allvarliga. Detta trots att det är frågor som har en hög exponering i allmän makroekonomisk men även massmedial bevakning. Insynsmöjlighet och närhet till verksamheten är det som tydligast avgör bedömningen när en frågeställning bli mer konkret.

 

Intervju: Jonas Nordquist

Jonas Nordquist

Vi pratar med Jonas Nordquist, CFO Postnord Strålfors, om trenderna i vårens rapport.

Tillförsikten bland svenska finanschefer har återhämtat sig från den rekordlåga nivå vi såg i höstas. Känner du igen den bilden?

Visst märker man av en viss lättnad på marknaden, men jag är försiktig med att vara alltför optimistisk. Inflationen har börjat sjunka, vilket är positivt, men det finns fortfarande orosmoment, så som försenade räntesänkningar i USA och geopolitiska konflikter i vårt närområde. Samtidigt är jag positivt inställd till framtiden och tror att vi snart kan se en förbättring i ekonomin.

Kostnadsreducering och organisk tillväxt rankas högst upp på listan över prioriteringar. Är det en  bild du delar?

Som företag är det förstås viktigt att regelbundet se över sina kostnader och hålla dem på rätt nivå. För oss handlar det mer om att prioritera den dagliga verksamheten och att ständigt driva fram förbättringar. Lyckas vi med detta kommer det att generera en god organisk tillväxt för oss.

Ekonomisk tillväxt är fortsatt den mest betydande risken enligt respondenterna. Vad är dina tankar om det?

Det är en utmaning för hela industrin att avgöra rätt tidpunkt att kliva på tåget när tillväxten faktiskt kommer. Alla vill självklart undvika att starta för tidigt och riskera onödiga kostnader och kapacitetsproblem. Även om vissa branscher verkar se en ljusning nu, finns det en risk att tillväxten dröjer. Det är en avvägning mellan att inte agera i tid och att börja för tidigt utan att se de faktiska effekterna. För oss är det en risk som vi noga beaktar och kommer att följa framåt.

Anta att ni idag har överlikviditet som ni får använda fritt. Vilka användningsområden skulle du i så fall prioritera?

Det är självklart en fråga som berör hela koncernen, men för Postnord Strålfors skulle jag säga att det huvudsakliga användningsområdet just nu är investeringar i vår resa mot en mer digitaliserad verksamhet. Vi lägger stor vikt vid att utveckla lösningar som kan stärka vårt kunderbjudande inom flera viktiga områden. Som bolag strävar vi efter att vara ledande inom vår marknad och att investera för att möta kundernas behov på bästa sätt.

Allt fler förutser att antalet anställda kommer att öka. Samtidigt rankas brist på kvalificerad personal högt bland riskerna företag står inför. Hur ser era ambitioner ut?

I och med vår resa mot en mer digital verksamhet har vi, liksom många andra, stort behov av personal med teknisk bakgrund och kompetens inom exempelvis mjukvaruutveckling. Det kan vara svårt att hitta den sortens kompetens till rimliga villkor idag, men jag upplever det inte som en ny risk utan en som marknaden stått inför under en längre tid.

Vårens ”Hot Topic”-kapitel tittar på geopolitiska risker. Hur har den senaste tidens geopolitiska utveckling påverkat er verksamhet?

Vår enhet är ju i stor utsträckning IT-baserad, så självklart känner jag igen oron kopplat till cyberattacker och utpressning. Branschmässigt, och för marknaden i stort, är ju även geopolitiska risker kopplat till säkerhet, krig och konflikter samt utvecklingen i världsekonomin till följd av dessa högst relevant.

I vilken utsträckning har ditt ansvarsområde som CFO förändrats de senaste åren?

Rollen har över en längre period gått från att framför allt handla om redovisning till att idag fokusera i allt högre grad på strategi. Numera är CFO:n ansvarig både för att se till att bolagets strategi är relevant och fungerar rent finansiellt, och för att den följs och exekveras. Jag upplever också att CFO:n har fått en mer framåtblickande roll och att man i stor utsträckning arbetar scenariobaserat för att framtidssäkra bolaget och se till att man står redo att hantera olika sorters risker och utmaningar.