Inför hösten har inflationstakten snabbt mattats av och i Sverige ligger de underliggande inflationstrenderna nära, eller till och med under inflationsmålet. Råvarupriser och kostnader för frakt och personal ser också en något mindre dramatisk utveckling än vad vi sett de senaste åren. En frågeställning som just nu diskuteras bland centralbanker är huruvida vi har ett ändrat prissättningsbeteende bland företag men också om det fortfarande finns behov av att justera priserna mer än tidigare. Vi passar därför på att ställa några frågor som berör prissättningsbeteende här och nu.

På frågan om hur balansen mellan kostnader och möjligheten att ändra priser ser ut anser de flesta att förhållandet är balanserat de närmaste sex månaderna. Vid jämförelse mellan de större branscherna finns dock vissa skillnader i nyanser. För företagen som möter konsumenter bedömer en förhållandevis stor andel att marginalerna är låga, vilket kan tala för att det finns ett behov av att justera priserna, och det kan vara en av anledningarna till att utsikterna i undersökningen i helhet är mer återhållsamma inom den branschen jämfört med andra. Spridningen på svarsalternativ för byggbranschen är ganska stor. Här anser en inte oansenlig andel att marginalerna är för höga. Just bygg är eventuellt den delbransch i svenskt näringsliv som fortfarande möter störst motvind. Även om räntor är på väg tillbaka talar fortsatt stora kostnader och sämre möjlighet att föra kostnader vidare till slutkund för att läget är utmanande.

När frågan i stället ställs hur företagen beaktar förhållandet mellan marginal och försäljningsvolymer är svarsalternativen förhållandevis jämnt fördelade för hela undersökningen, men branschfördelningen skiljer sig en hel del. För företag som möter konsumenter är försäljningsvolymen mer avgörande än marginalerna. För verkstad anger en majoritet av företagen att förhållandet marginal och försäljning är lika. För bygg är det samma sak, men det finns för båda en ganska stor andel av företagen som anger att försäljningsvolymer ändå väger över när priserna sätts.

Det tredje och sista frågeställningen utgår ifrån olika kostnadsperspektiv där slutkundens priskänslighet framträder som den mest betydande i undersökningen. För verkstad och bygg kommer dock flera andra förhållandevis högt upp, vilket inte är särskilt förvånande givet verksamhetens karaktär. Råvaror utgör en större kostnadspost för verkstad men även kostnader i tidiga produktionsled. För bygg är det arbetskostnader och materialkostnader som har störst betydelse.

Hot Topic försöker ta tempen på en aktuell fråga, men eftersom frågorna varierar mellan olika undersökningar ger det endast en nulägesbild och förändringar, som alltid är av intresse ur ett makroekonomiskt perspektiv, saknas.

För konsumentföretagen är kunders priskänslighet viktig för prissättningen, men samtidigt anger en stor andel av företagen att marginalerna är låga. Det är antagligen något av ett normalläge. Samtidigt är försäljningsvolymer viktig för prissättningen. I ett läge med svag efterfrågan borde priskänsligheten vara förhållandevis stor vad gäller förändrade priser, vilket talar för att priser hos konsumentföretag kommer att se en svagare utveckling. Men en tilltagande efterfråga när förutsättningarna ändras till det positiva kan tillåta företag att korrigera marginalerna lite. Som svaren i undersökningen är lagda ser det dock ut som att företagen snarare satsar på ökad försäljning än att återställa eventuellt för låga marginaler.

 

Vi pratar med Eva Stoppel, CFO Svenska Spel, om trenderna i höstens rapport.

Vilka ansvarsområden anser du är viktigast att prioritera i rollen som CFO?

Jag brukar tänka att mitt viktigaste uppdrag är att säkerställa att vi har rätt förutsättningar för att genomföra vår strategi. Det innebär allt från att se till att vi har rätt prioriteringar till att vi har rätt resurser på rätt plats. Jag ansvarar också för att se till att vi följer upp på ett bra sätt, så att vi vet att vi rör oss i linje med den strategi vi har satt.

Är det någonting i resultaten i höstens Deloitte/SEB CFO Survey som förvånar dig?

Jag är lite mer positivt inställd än vad jag uppfattar att majoriteten av de svarande är. Självklart har jag stor respekt för alla stora frågor och osäkerheter runtom i världen, men när det gäller det svenska affärsläget tror jag ändå att vi är på väg ut ur det allra mörkaste. Att det snart kommer en vändning och att vi börjar se en högre efterfrågan, som i sin tur leder till att hjulen börjar snurra lite tydligare.

Kostnadsreducering rankas högst upp på listan över strategiska prioriteringar. Är det en bild du delar?

Absolut. Vi hade i stort sett ingen tillväxt alls på den svenska spelmarknaden under 2023. Så i början av året lanserade vi ett omställningsprogram för att sänka kostnaderna. Vi är i grunden ett lönsamt företag, så det handlade både om att se till vår effektivitet men också att skapa utrymme för satsningar framåt inom tydligt definierade områden.

Anta att ni idag har överlikviditet som ni får använda fritt. Vilka användningsområden väljer du i så fall att prioritera?

Jag skulle satsa på teknikutveckling och att fortsätta modernisera vår techmiljö. Från effektivisering till time-to-market, spelsäkerhet och vår förmåga att ha ett riktigt bra spelansvarsarbete. Men jag skulle också investera i att utveckla nya spelprodukter, så att vi kan fortsätta ha en bra tillväxt framåt.

En fjärdedel av finanscheferna förutser att antalet anställda kommer att öka. Samtidigt rankas brist på kvalificerad personal som den femte största risken företag står inför. Hur ser era ambitioner ut och känner ni igen er i utmaningen att hitta kvalificerad personal?

Vi ser inte riktigt att vi har problem med att få den kompetens vi behöver, och har funderat på vad det beror på. Jag tror det har mycket att göra med att vi har ett bra, tydligt medarbetarlöfte och ett starkt employer brand. Vi har också en flexibel syn på närvaro på kontoret. Man får arbeta där man gör jobbet bäst – så klart i samförstånd med chef och team och beroende på vilka arbetsuppgifter man har. Det betyder mycket för medarbetare och innebär också att vi kan rekrytera över hela landet.

Höstens ”Hot Topic”-kapitel tittar på prissättningsbeteende. En fråga som diskuteras är huruvida vi har ett ändrat prissättningsbeteende bland företag och om det finns behov av att justera priserna mer än tidigare. Har du några tankar kring det?

Vi har inte höjt våra priser på huvuddelen av våra produkter på väldigt länge. Det är svårt att höja priset på exempelvis ett Trisslott, vars pris har varit 30 kronor i så många år. Kunderna känner till priset och det är inte givet att en prishöjning får avsedd effekt. Så vi har inte prissättning som ett instrument i vår verktygslåda. Vår möjlighet att hålla balans i våra resultat handlar i stället mycket om att jobba med hållbar tillväxt och effektivitet i allt vi gör.

Vi ser tecken på att 2025 blir ett lättare år för konsumenter, med räntesänkningar och lägre skatter. Vad skulle det innebära för er bransch och verksamhet?

Vår verksamhet är inte särskilt konjunkturkänslig. Vi ser inte någon stor effekt när konjunkturen går ner – många fortsätter att unna sig små nöjen, som att spela Lotto eller lägga en tipsrad. På samma sätt ser vi ingen stor skjuts när konjunkturen vänder. Men självklart missgynnar det oss inte och visst ser 2025 ut att bli ett ljusare år, både för konsumenter och näringsliv.