Vad står högst på agendan för svenska finanschefer?

I vårens undersökning ger finanscheferna en mer avvaktande bild av de ekonomiska utsikterna. De vittnar om en förändrad situation för den globala ekonomin, påverkad av amerikansk utrikes- och handelspolitik samt osäkerhet kring hushållens konsumtion och företagens investeringar.

Det världsekonomiska läget i början på 2025 skiljer sig tydligt från hösten 2024 på grund av snabbt förändrade globala handels- och säkerhetsrelationer. SEB bedömer i likhet med de flesta andra analytiker att USA:s tillväxt bromsar in kraftigt efter år av stark tillväxt, men risken att det blir en större sättning har ökat markant sedan början av april. I Europa väntas en förbättring efter några utmanande år med lägre inflation och räntenivåer som hjälper återhämtningen. I Sverige väntas hushållen gynnas av expansiv finanspolitik och skattesänkningar som i sin tur väntas ge en positiv effekt på BNP, men den senaste tidens utveckling kommer att hålla tillbaka en efterlängtad återhämtning.

Indikatorn för affärsmöjligheter återhämtar sig något efter den måttliga nedgången i höstas, men värdet är fortfarande under genomsnittet sedan 2013 och kan ses som i stort oförändrat de senaste 1,5 åren. De finansiella utsikterna fortsätter ner jämfört med för tre månader sedan, som en kombination av att färre ser läget som optimistiskt och fler ser läget som mindre optimistiskt.

Organisk tillväxt är finanschefernas högsta prioritering där det sker en ökning jämfört med hösten. Den mest betydande risken är pressade marginaler och priser. En majoritet av finanscheferna uppger att de har ökat sina klimatinvesteringar det senaste året.

Andelen företag som upplever en hög extern osäkerhet ökar igen efter att ha normaliserats under det senaste året. Sannolikheten för obestånd förbättras något men ligger fortfarande högre än normalt. Den upplevda utlåningsviljan från finansiella institut återhämtar sig något men ligger under det historiska genomsnittet.

Investeringar i Sverige fortsätter vara högprioriterade för finanscheferna, där 54 procent planerar att investera sin överskottslikviditet på den lokala marknaden. Synen på hur företagsköp och -försäljningar kommer utvecklas varierar mellan branscher och bolagsstorlek, med den tydligaste förflyttningen hos mindre bolag som signalerar en tro på en ökad nivå av bolagstransaktioner. En minskning av skuldsättningen fortsätter vara högt prioriterad av finanscheferna som också tror på ökade kapitalutgifter de kommande 12 månaderna. Företagens intäktsförväntningar minskar, samtidigt som rörelsemarginalen förväntas öka.

Sammanfattningsvis ger finanscheferna en mer avvaktande bild av framtidsutsikterna, där osäkerheten kring de makroekonomiska förutsättningarna gör den framtida utvecklingen svår att förutse. Det är värt att notera att undersökningen gjordes i mitten av mars innan de senaste veckornas turbulens kring handelspolitik och utvecklingen på de finansiella marknaderna.

Vi hoppas att ni finner denna utgåva värdefull och att insikterna kan vara till hjälp i ert arbete.