Strategiska möjligheter
Enligt vårens undersökning visar finanscheferna en tilltagande benägenhet att öka investeringstakten både inom Sverige och utomlands. Prioriteringen av skuldbetalningar som användningsområde för överlikviditet har minskat. Användningen av överlikviditet för utdelning till aktieägare eller återköp av aktier har ökat. Förväntningarna på företagsförvärv och försäljningar är betydligt mer positiva, vilket visar på en markant förändring på M&A-marknaden. En stor andel av finanscheferna förväntar sig stigande intäkter och rörelsemarginaler.
Användning av överlikviditet
- 57 procent av finanscheferna uppger att de skulle allokera överlikviditet till investeringar, antingen inom Sverige eller utomlands. Det är en ökning från 46 procent i höstas. 48 procent uppger att de skulle välja att investera kapitalet inom Sverige, medan 9 procent skulle prioritera utlandsinvesteringar.
- I höstas visade resultaten på ett historiskt stort fokus på skuldbetalningar. I vårens undersökning har siffran sjunkit från 40 till 26 procent – en återgång till nivåer uppmätta innan räntekostnaderna ökade kraftigt under 2023.
- Utdelning till aktieägare eller återköp av aktier som huvudsaklig användning av överlikviditet ligger på 17 procent, jämfört med 14 procent i höstas. Detaljhandeln är den sektorn som främst skulle använda överlikviditet för utdelningar eller aktieåterköp, följt av transport och logistik.
Företagsförvärv och försäljningar
- I vårens undersökning noterar vi ett tydligt trendbrott där en överväldigande majoritet av finanscheferna förutser en ökning av både företagsförvärv och försäljningar under de kommande 12 månaderna. Den förväntan är avsevärt mer optimistisk än tidigare och markerar en betydande avvikelse från de nedåtgående trender som observerats de senaste åren.
- I samtliga sektorer ser vi en positiv nettobalans, vilket ytterligare stärker bilden av att vi kan förvänta oss ökande nivåer av företagsförvärv och försäljningar. Det är dock viktigt att notera att det finns variationer mellan olika sektorer. De tre sektorer där förväntningarna är mest positiva är energi, el och gruvor, konsumentprodukter samt fastighetssektorn. Inom sektorerna teknologi, media och telekom samt tjänsteföretag och konsultverksamhet är förväntningarna som mest återhållsamma.
- Faktorer som minskande inflationsnivåer och förväntade räntesänkningar anses vara bidragande orsaker till den ökade positiva förväntningen inom sektorerna. Ökningen i den totala nettobalansen, som är 37 procentenheter större idag jämfört med för sex månader sedan, tyder på en markant förändring i förväntningarna på M&A-marknaden och signalerar en betydligt mer optimistisk syn på framtiden.
Nyckeltal
Intäkter
En majoritet på 63 procent förväntar sig en ökning av intäkterna de kommande 12 månaderna, en ökning från 59 procent i höstas. Samtidigt förutser 23 procent att intäkterna kommer att minska under de 12 kommande månaderna, vilket är en minskning från 27 procent i höstas.
Nettobalansen för ökade intäkter uppgår till 40 procent, en ökning från 33 procent i höstas. Sektorn med mest positiv syn på ökade intäkter är offentlig sektor med en nettobalans på 100 procent.
Resultatet visar på en övervägande positiv syn på ökade intäkter under de kommande 12 månaderna, och en något mer optimistisk bild jämfört med i höstas.
Rörelsemarginal
45 procent av finanscheferna bedömer att rörelsemarginalen kommer att öka under de kommande 12 månaderna, en ökning från 42 procent i höstas. 26 procent bedömer att rörelsemarginalen kommer att minska, jämfört med 29 procent i höstas
Nettobalansen uppgår till 19 procent, en ökning från 13 procent i höstas. Sektorerna med den högsta nettobalansen är teknologi, media och telekom som uppgår till 86 procent.
Resultatet visar på en mer positiv syn på ökad rörelsemarginal än i höstens undersökning. Vår bedömning är att det grundar sig i en tro om högre intäkter samtidigt som insatspriser inte ökar i samma takt som intäkter.
Kapitalutgifter
35 procent av finanscheferna förutser att kapitalutgifterna kommer att öka under de kommande 12 månaderna, en förhållandevis stor ökning från 29 procent i höstas. 19 procent av de tillfrågade bedömer att kapitalutgifterna kommer att minska, jämfört med 29 procent i höstas.
Nettobalansen uppgår till 16 procent, en uppgång från höstens undersökning då nettobalansen låg på 0 procent. Sektorn med högst ställda förväntningar på ökade kapitalutgifter är detaljhandelssektorn, där nettobalansen uppgår till 57 procent.
Trots att många analytiker och ekonomer bedömer att räntetoppen är nådd visar resultatet på att företagens kapitalutgifter kan komma att öka under de kommande 12 månaderna. Det kan bero på att företagens bundna lån löper ut, alternativt att företag nedprioriterar att aktivt sänka sina kapitalutgifter genom att betala av sina skulder.
Anställda
27 procent av finanscheferna förväntar sig att antalet anställda kommer att öka de kommande 12 månaderna, ett positivt tecken och en ökning från höstens resultat som låg på 24 procent. 24 procent förutser att antalet anställda kommer att minska, jämfört med 37 procent i höstas.
Nettobalansen uppgår till 3 procent, en positiv ökning från -12 procent i höstas. Branschen där högst andel förutser att antalet anställda kommer att öka är energi, el och gruvor där nettobalansen uppgår till 75 procent.