Vårens undersökning präglas av en fortsatt försiktighet bland finanscheferna. Stort fokus ligger på att använda överlikviditet till att betala av skulder samt investera inom Sverige. Volymen av företagsförvärv och avyttringar förväntas minska marginellt jämfört med höstens undersökning, dock är variationen stor mellan olika branscher. Det råder optimism gällande ökade intäkter och marginellt förbättrade rörelsemarginaler, samtidigt som behovet av arbetskraft med rätt kompetens ökar.
Användning av överlikviditet
- Undersökningen visar att investeringstakten har stabiliserats sedan våren 2021. Investeringstakten förväntas öka marginellt då 62 procent av finanscheferna anger investeringar som främsta användning av överlikviditet, jämfört med 61 procent i höstens undersökning. Det är investeringar inom Sverige som svarar för den marginella uppgången, från 51 procent till 55 procent samtidigt som investeringar utomlands går ned från 10 procent till 7 procent. Branschen som framför allt prioriterar att använda överlikviditet för investeringar är teknik, media och telekom där 75 procent av finanscheferna planerar att investera framför allt inom Sverige.
- Överlikviditeten förväntas i lägre grad användas till att betala av skulder. Det är nu 25 procent av finanscheferna som anger det som primär användning, jämfört med 27 procent i höstas. Baserat på att räntorna har höjts och att ytterligare höjningar väntas kan detta ses som ett något oväntat resultat – en naturlig förväntan skulle vara att fler skulle välja att betala av delar av sina skulder. De branscher som i störst utsträckning planerar att använda överlikviditet för att betala av skulder är verkstad och bygg, där 38 procent av finanscheferna anger detta som primär användning.
- Utdelning till aktieägare eller återköp av aktier som huvudsaklig användning av överlikviditet ligger på 13 procent, vilket är samma nivå som i höstens undersökning. Vår bedömning är att det geopolitiska läget, hög inflation och höga räntor gör att utdelning till aktieägare eller återköp av aktier inte prioriteras lika högt av finanscheferna som tidigare år. Branscherna som planerar att använda överlikviditet i högst utsträckning för utdelning till aktieägare och återköp av aktier är teknik, media och telekom, där 25 procent av finanscheferna anger detta som primär användning av överlikviditet, samt konsumentprodukter, med 21 procent.
Företagsförvärv och försäljningar
- I den föregående undersökningen var förväntningarna på avtagande transaktionsvolymer höga inom samtliga branscher. Det var då enkelt att urskilja en tydligt avtagande trend från 2021 då antalet företagsförvärv och försäljningar globalt steg till rekordartade nivåer. Vi vet nu att det framväxande geopolitiska klimatet efter pandemiåren verkar bli en värld bort från det förflutna. Rysslands invasion av Ukraina har i grunden förändrat globala handelsbanor och leveranskedjor och intensifierat behovet av den gröna energiomställningen. Detta har resulterat i turbulenta makroekonomiska förhållanden som företag nu måste förhålla sig till. Mot bakgrund av undersökningens resultat bedömer vi att de strukturella förändringar som vi nu upplever tvingat finanschefer till att revidera sin syn på företagsförvärv och försäljningar framåt.
- På frågan om hur finanscheferna förväntar sig att volymerna av företagsförvärv och försäljningar förändras över de kommande 12 månaderna, är nettobalansen -1 procent och därför nästintill jämnt fördelat mellan de som tror på tilltagande och avtagande transaktionsvolymer. Till skillnad från den föregående undersökningen, då nettobalansen var -19 procent, är andelen som nu tror på avtagande transaktionsvolymer betydligt mindre. Synen på antalet transaktioner de kommande 12 månaderna verkar därför ha stabiliserats på nivåer tydligt under de som uppmättes 2021. Några av orosmolnen som fortsätter influera företagens strategiska agenda är stigande räntor och finansieringskostnader, prisutvecklingen på svenska kronan, samt den geopolitiska utvecklingen i vårt närområde. Vi befinner oss i en snabbt föränderlig värld vars framtid är svår att förutspå, varför det är naturligt att företagen idag har en mer restriktiv syn på företagsförvärv och försäljningar.
- En tydlig skillnad från föregående undersökning är att det nu finns en tydlig diskrepans mellan olika branscher i synen på förväntade transaktionsvolymer. De branscher där transaktionsvolymen förväntas minska mest de kommande 12 månaderna är inom konsumentprodukter samt teknik, media och telekom med en nettobalans på -21 respektive -25 procent – två branscher som påverkats i stor utsträckning av den höga inflationen. Inom verkstad samt byggsektorn är andelen som tror på oförändrade volymer absolut störst, med en jämvikt mellan respondenterna som tror på tilltagande respektive avtagande volymer. Den enda branschen där transaktionsvolymerna förväntas öka är inom energi, el och gruvsektorn där nettobalansen är 17 procent.
Nyckeltal
Intäkter
60 procent av de tillfrågade anser att intäkterna kommer att öka under de kommande 12 månaderna, vilket är i linje med undersökningen hösten 2022. Samtidigt förutser 21 procent att intäkterna kommer att minska under det kommande året.
Nettobalansen för ökade intäkter uppgår till 39 procent, en marginell ökning jämfört med 37 procent i höstens undersökning. Nettobalansen har minskat i förhållande till tidigare år (2019–2022), där medeltalet för nettobalansen uppgick till 55 procent. Branschen som har den mest positiva synen på intäkter är teknik, media och telekom där nettobalansen uppgår till 75 procent.
Vår bedömning är att den tydliga försvagningen av den svenska kronan bidrar till en ökad utländsk efterfrågan i svenska varor och tjänster som därmed tillför en ökning i intäkter.
Rörelsemarginal
Vad gäller rörelsemarginalen bedömer 35 procent att den kommer att öka under de kommande 12 månaderna, vilket är en marginell ökning i förhållande till höstens undersökning. Av de tillfrågade är det 31 procent som bedömer att rörelsemarginalen kommer att minska de 12 kommande månaderna, jämfört med 40 procent i höstas.
Nettobalansen uppgår till 4 procent vilket är en ökning från höstens undersökning där den uppgick till -10 procent. Branschen med den högsta nettobalansen är energi, el och gruvor med 33 procent. Branschen med den mest försiktiga prognosen är konsumentprodukter, där nettobalansen är -26 procent.
Vår bedömning är att skillnaden mellan den fortsatt starka tron på ökade intäkter och den förhållandevis återhållsamma synen på rörelsemarginal grundar sig i kronans tydliga försvagning. Kronans utveckling bidrar till att kostnader för importerade insatsvaror ökar i högre grad än bolagens egna försäljningspriser. I sin helhet resulterar detta i en mindre ökning i rörelsemarginal i förhållande till ökning av intäkter under de kommande 12 månaderna för svenska bolag som handlar med utländska aktörer.
Kapitalutgifter
43 procent av finanscheferna förutser att kapitalutgifter kommer att öka under de kommande 12 månaderna, vilket är en ökning från höstens 35 procent.
Nettobalansen uppgår till 24 procent, vilket är en uppgång från hösten 2022 då nettobalansen nådde 11 procent. Branschen med högst ställda förväntningar på ökade kapitalutgifter är el, energi, och gruvor, där 83 procent av de tillfrågade förutser att sina kapitalutgifter kommer att öka under de kommande 12 månaderna. Branschen med lägst ställda förväntningar på ökade kapitalutgifter är konsumentproduktsektorn, där 26 procent av finanscheferna bedömer att sina kapitalutgifter kommer öka medan 42 procent bedömer en minskning under de kommande 12 månaderna.
Vår bedömning är att rådande marknadsklimat kantat av osäkerhet, försämrade tillväxtutsikter och framför allt höga räntor grundar för en mer konservativ syn på kapitalinvesteringar. Likt vår analys i höstens undersökning kommer de ökade finansieringskostnaderna sannolikt fortsatt bidra till att stora investeringar som inte anses vara tidskritiska läggs på is och att den befintliga verksamheten i stället prioriteras.
Anställda
38 procent av finanscheferna förväntar sig att antalet anställda kommer att öka de kommande 12 månaderna, en positiv indikation jämfört med höstens undersökning där motsvarande siffra var 28 procent. Vårens undersökning visar att 21 procent av finanscheferna förväntar sig att antalet anställda kommer minska, jämfört med 28 procent i höstas.
Från ett branschperspektiv är det endast finanscheferna inom konsumentprodukter som anger att antalet anställda förväntas minska de kommande 12 månaderna. Inom branschen förutser 21 procent en ökning och 37 procent en minskning, vilket innebär en nettobalans på -16 procent.