Höstens undersökning tyder på en fortsatt försiktighet bland finanscheferna som har stort fokus på att använda överlikviditet till att betala av skulder och investeringar i Sverige. Förväntningarna på volymen företagsförvärv och avyttringar är återhållsam med en förväntan på en marginell ökning från vårens undersökning. Det finns en förväntansbild för ökade intäkter och rörelsemarginaler även om den är återhållsam. Jämfört med vårens undersökning förutses att antalet anställda kommer att minska.
Användning av överlikviditet
- Investeringstakten har minskat sedan i våras. Idag uppger 46 i stället för 62 procent av finanscheferna att de skulle använda överlikviditet till investeringar. Minskningen syns både för investeringar i Sverige där den sjunkit från 55 till 40 procent, men även för investeringar utomlands där den minskat från 7 till 6 procent. Detta är rimligen ett resultat av ett mer utmanande marknadsläge och mindre riskbenägenhet hos aktörer.
- Överlikviditet förväntas i högre utsträckning användas till att betala av skulder. 40 procent
av finanscheferna anger det som primär användning jämfört med 25 procent i våras. Resultatet kan ses som ett svar på den höga inflationen och stigande räntorna där företag tvingas rikta större fokus mot att betala av skulder. - Utdelning till aktieägare eller återköp av aktier som huvudsaklig användning av överlikviditet ligger på 14 procent, jämfört med 13 procent i våras. Det geopolitiska läget, hög inflation och höga räntor gör troligen att utdelning till aktieägare eller återköp av aktier inte prioriteras lika högt av finanscheferna som tidigare år eftersom andra alternativ står högre upp på prioriteringslistan.
Företagsförvärv och försäljningar
- I vårens rapport fanns en tydlig diskrepans i finanschefernas förväntningar på den kommande utvecklingen, med stor variation mellan olika branscher. Bland höstens respondenter ser vi en mer enhetlig bild över hur volymen av företagsförvärv och avyttringar förväntas utvecklas de kommande 12 månaderna. Den största andelen, 45 procent, tror på oförändrade nivåer. För första gången sedan våren 2022 är det dock en större andel (35 procent) som tror på något eller väsentligt ökade transaktionsvolymer snarare än tvärtom.
- I våras svarade 36 procent av finanscheferna att de trodde på minskade transaktionsvolymer. Motsvarande siffra i höstens undersökning är 20 procent. Höstens undersökning tyder därför på ett trendbrott där förväntningarna på minskade volymer av företagsförvärv och avyttringar nu stabiliserats.
- Inom byggnadsbranschen har nettobalansen gått från 0 till 27 procent vilket är en tydlig förbättring från i våras. Inom verkstadsindustrin ser vi en likartad trendutveckling där nettobalansen gått från 0 till 29 procent. Den allra största förändringen ser vi dock inom konsumentprodukter där nettobalansen gått från minus 21 till plus 18 procent.
Nyckeltal
Intäkter
En majoritet på 59 procent förväntar sig en ökning av intäkterna de kommande 12 månaderna, likt vårens undersökning då motsvarande siffra var 60 procent. Samtidigt förutser 27 procent av finanscheferna att intäkterna kommer minska under de 12 kommande månaderna vilket är en ökning från 21 procent i våras.
Nettobalansen för ökade intäkter uppgår till 33 procent, en minskning från 39 procent i vårens undersökning. Höstens nettobalans för ökade intäkter är den lägsta siffran sedan våren 2020 då nettobalansen låg på 23 procent.
Resultatet visar på en överhängande positiv syn av att intäkterna kommer att öka under de 12 kommande månaderna fast med en mer försiktig bild jämfört med föregående period.
Rörelsemarginal
42 procent av finanscheferna bedömer att rörelsemarginalen kommer att öka under de kommande 12 månaderna, vilket är en ökning från 35 procent i våras. 29 procent bedömer att rörelsemarginalen kommer att minska, likt vårens undersökning då 31 procent uppskattade en fallande rörelsemarginal.
Nettobalansen uppgår till 13 procent vilket är en ökning från 4 procent i våras. Branschen med den högsta nettobalansen är bygg med 45 procent. Likt vårens undersökning är branschen med den mest försiktiga prognosen konsumentprodukter där nettobalansen är minus 6 procent. Detta är dock en stor uppgång från vårens minus 26 procent.
Resultatet visar på en mer positiv men fortsatt försiktig syn på ökad rörelsemarginal. Vi bedömer att det grundar sig i en tro på något högre intäkter och lägre producentpriser men samtidigt en osäker syn på ekonomisk tillväxt, höga räntor och en fortsatt hög inflation men som är vikande.
Kapitalutgifter
29 procent av finanscheferna förutser att kapitalutgifterna kommer att öka under de kommande 12 månaderna, vilket är en minskning från vårens 43 procent.
Nettobalansen uppgår till 0 procent, vilket är en markant nedgång från vårens 24 procent. Branschen med lägst ställda förväntningar på ökade kapitalutgifter är verkstad, där 29 procent av finanscheferna bedömer att sina kapitalutgifter kommer att öka medan 43 procent bedömer en minskning. Det innebär en nettobalans på minus 14 procent.
I takt med att många analytiker och ekonomer förutser att räntetoppen snart är nådd och att inflationen börjat sjunka är vår bedömning att företagens kapitalutgifter kan stabiliseras. På grund av sämre tillväxtutsikter och höga räntor väntas företag fokusera på att sänka sina kapitalutgifter genom att betala av på sina skulder.
Anställda
24 procent av finanscheferna förutser att antalet anställda kommer att öka under de kommande 12 månaderna, vilket är förhållandevis lågt jämfört med vårens 38 procent. Samtidigt förutser 37 procent att antalet anställda i stället kommer att minska, jämfört 21 procent i våras.
Nettobalansen uppgår således till minus 12 procent. Finanscheferna förutser att antalet anställda kommer att minska vilket är första gången siffran varit negativ sedan hösten 2020. Branschen där högst andel finanschefer förutser att antalet anställda kommer att minska är konsumentprodukter där 19 procent förutser att antalet anställda kommer att öka och 50 procent att antalet kommer minska vilket ger en nettobalans på minus 31 procent.