Strategiska möjligheter
Analysen visar att finanscheferna går in i hösten med en mer positiv syn på tillväxt och investeringar. Förväntningarna på företagsköp och -försäljningar har stärkts, samtidigt som utsikterna för intäktstillväxt, rörelsemarginaler har förbättrats jämfört med i våras. Även kapitalutgifterna väntas öka. Investeringar i Sverige är fortsatt den främsta användningen av överskottslikviditet, även om intresset för utdelningar och återköp av aktier har ökat. Samtidigt är synen på sysselsättningsutvecklingen fortsatt försiktig, med i stort sett oförändrade förväntningar på antalet anställda.
Användning av överlikviditet
- Investeringar i Sverige är fortfarande den högst prioriterade användningen av överskottslikviditet, med 43 procent – en minskning med 4 procent sedan i våras.
- Amortering av skulder har ökat marginellt, från 29 till 30 procent.
- Investeringar utomlands står för 5 procent, vilket är en halvering jämfört med vårens 10 procent.
- Alternativet utdelning till aktieägare eller återköp av aktier har ökat mest, från 13 till 23 procent.
- Småbolag och medelstora bolag prioriterar investeringar i Sverige, medan stora bolag prioriterar amortering av skulder.
Företagsförvärv och försäljningar
- 42 procent uppger att de tror på tilltagande volymer av företagsköp- och försäljningar, jämfört med 36 procent i våras. Samtidigt uppger endast 1 procent att de tror på minskade volymer, vilket är en minskning med 17 procentenheter.
- En majoritet, 57 procent, förväntar sig oförändrade nivåer, jämfört med 46 procent i våras. Samtidigt har nettobalansen ökat markant, från 18 till 41 procent.
- Vid jämförelse mellan bolagsstorlek uppgår nettobalansen till 41 procent för småbolag, 39 procent för medelstora bolag och 44 procent för storbolag.
Nyckeltal
Intäkter
71 procent förväntar sig ökade intäkter – en uppgång från 67 procent i vårens undersökning. Samtidigt förväntar sig 8 procent att intäkterna kommer att minska, jämfört med 12 procent i våras.
Nettobalansen för ökade intäkter uppgår till 63 procent, upp från 55 procent.
Bioteknik och sjukvård uppvisar den högsta nettobalansen, där samtliga respondenter förväntar sig ökade intäkter. Den lägsta nettobalansen finns inom energi, el och gruvor med 25 procent.
Rörelsemarginal
51 procent väntar sig en förbättrad rörelsemarginal – en marginell förändring jämfört med vårens 48 procent. Samtidigt uppger 15 procent att de förväntar sig en försämrad rörelsemarginal, mot vårens 22 procent.
Nettobalansen uppgår till 36 procent, jämfört med 26 procent i våras, vilket indikerar en mer positiv syn på rörelsemarginalens utveckling.
Inom branschen tjänster till företag uppger samtliga respondenter att de förväntar sig en förbättrad rörelsemarginal, medan framtidsutsikterna är mest försiktiga inom offentlig sektor med -33 procent.
Kapitalutgifter
39 procent uppger att de förväntar sig ökade kapitalutgifter – en ökning jämfört med vårens 34 procent. Samtidigt tror 20 procent att kapitalutgifterna kommer att minska under de kommande 12 månaderna, vilket är i linje med vårens resultat.
Detta resulterar i en nettobalans på 19 procent, en uppgång med 5 procentenheter vilket innebär att fler finanschefer förväntar sig ökade kapitalutgifter jämfört i våras.
Branschen där kapitalutgifter förväntas öka mest är offentlig sektor där nettobalansen uppgår till 67 procent. Transport och logistik har samtidigt lägst nettobalans på -40 procent.
Anställda
23 procent uppger att antalet anställda kommer att öka, en minskning från 30 procent i våras. Samtidigt uppger 29 procent att de förväntar sig att antalet anställda kommer att minska, vilket är 6 procentenheter lägre än i våras.
Sammantaget uppgår nettobalansen till -6 procent, jämfört med vårens -5 procent, vilket är en marginell förändring.
Finanschefernas förväntningar på antalet anställda varierar mellan branscherna. Bioteknik och sjukvård, energi, el och gruvor, verkstad, företagstjänster samt fastighetsverksamhet räknar med att öka sin personalstyrka. Övriga branscher förväntar sig antingen ett oförändrat eller minskat antal anställda.