Tillförsikten bland finanscheferna under våren 2023 har försämrats något sedan undersökningen i höstas, även om det bara är marginellt. Det är smått förvånande givet att stämningsläget i samband med undersökningen var ovanligt dystert och osäkerheterna inför vintern var extra stora. Spridningen mellan svaren är dock något större, och det är inte längre svarsalternativet genomsnittligt som är det mest vanliga, utan i stället gynnsamma. Svarsalternativ som tidigare var genomsnittliga har därmed rört sig i vardera riktningen och något fler ser nu läget som mindre gynnsamt.
Om det tidigare fanns likheter i svar mellan branscher är det nu tydligt att det är mer konsumentnära verksamheter som ser läget som ogynnsamt. I branschen konsumentprodukter, som också är den bransch där flest företag har svarat, är det 42 procent som ser läget som mindre gynnsamt. Nästan alla branscher har en fördelning där merparten av svaren antingen är genomsnittliga eller gynnsamma. Beaktar en den makroekonomiska utvecklingen är dock svaren inte särskilt förvånande. Verkstad och bygg mötte i höstas utsikter om kraftigt stigande energipriser vilket sedan inte blev så illa som befarat, och hälften av verkstadsföretagen ser nu läget som gynnsamt. Fördelningen av svaren inom bygg är däremot mer spridd, där 38 procent mot 31 procent ser läget som mindre gynnsamt än gynnsamt. Skillnaden här är byggbranschens nära koppling till kreditfinansieringar och med kraftigt stigande räntor samtidigt som efterfrågan från hushåll mattas kommer det att bli utmanande. Samtidigt gynnas delsegment av branschen av lägre ekonomisk aktivitet då anläggningsinvesteringar inte påverkas.
Mest positiva om kommande affärsmöjligheter är el och gruvor och övriga branscher. Trots lägre priser är efterfrågan på att långsiktigt öka energiproduktionen en trolig orsak till att branschen som helhet ser framtiden an med god tillförsikt.
Om bilden av affärsmöjligheterna de kommande sex månaderna är något sämre så var synen på finansiella förhållanden i samband med vårens undersökning bättre jämfört med hösten. Ändå är nettotalet det näst sämsta vi sett sedan undersökningen startade 2013. Mycket har hänt under det senaste halvåret vilket kan förklara förändringen. I höstas låg högre energipriser, stigande inflationstakt och kommande räntehöjningar framför finanschefernas ögon. Vårens undersökning sammanföll med toppen av förväntningar på centralbankernas ränta och tre framåtblickande månader sammanfaller mer eller mindre med rådande förväntningar på att centralbanker de facto når toppen av ränteuppgången för den här gången. Trots att ränteläget är högre än vad som förväntades i höstas är kunskapsläget om framtiden väsentligt mindre osäkert.
Även för de finansiella förhållandena är svarsalternativen något mer spridda, vilket också går att förklara utifrån det allmänna makroläget. Företagen inom konsumentprodukter är betydligt mer pessimistiska vilket rimmar väl med ett högre ränteläge och ett osäkert läge för efterfrågan. Trots att konsumenter i Sverige och Europa har visat en förvånansvärt stark motståndskraft måste de ändå prioritera utgifter var det sannolikt är stor spridning inom branscher. För andra branscher ligger tyngdpunkten i svaren kring oförändrade nivåer. För energi är det de långsiktiga aspekterna som styr medan verkstad ser utmaningar framför sig men av olika karaktär. Även på frågan om finansieringsmöjligheter är svaren mest spridda, eller mer jämnt fördelade inom bygg.