Intervju: Kerstin Ahlfont

Vi pratar med Kerstin Ahlfont, finansdirektör på Vattenfall

Finanschefernas syn på affärsmöjligheter och finansiella utsikter har försämrats sedan i höstas. Känner du igen den bilden?

Ja, det känner jag igen. Osäkerheten har varit hög och ökat i år, vilket lett till stor volatilitet på energi- och råvarumarknaderna, samtidigt som konjunkturen och den makroekonomiska miljön påverkats. Trots detta ser vi fortsatt stor potential i fossilfri el, som är viktig för Europas konkurrenskraft, security of supply och klimatet. Vi bromsar inte utan fokuserar på att navigera i en än mer komplex miljö.

Kostnadsreducering är högst prioriterat bland finanscheferna. Vad tror du det beror på?

I osäkra tider blir det naturligt att fokusera på kontroll och riskhantering. Man försöker styra det man kan, framför allt kostnaderna, för att skapa handlingsutrymme och vara redo att ta tillvara på affärsmöjligheter när de uppstår. För oss handlar det mer om kostnadseffektivitet och operationell effektivitet än om kortsiktiga kostnadsreduceringar. Målet är att långsiktigt nå våra lönsamhetsmål.

Geopolitisk risk är den främsta oron för finanscheferna. Hur påverkar det osäkra läget det dagliga arbetet för dig och din funktion?

Geopolitisk risk har blivit mer påtaglig även för oss. Under energikrisen 2022, som främst var en gaskris i Europa, utvecklade vi processer för att hantera olika risker. Nu använder vi dessa oftare och med fler scenarier för att möta en bredare riskbild. Den nuvarande globala krisen med olja och gas har längre och mer indirekta konsekvenser, men är för oss mer hanterbar på grund av vår europeiska inriktning och begränsade oljeexponering. Fokus ligger på att hantera långsiktiga effekter på priser, logistik och affärsbeslut.

Störningar i energiförsörjning och energiprischocker är bland de största geopolitiska riskerna enligt de svarande. Hur märker ni av den oron?

Oron märks i hela systemet, särskilt bland företag, industrier och konsumenter i Europa som har energikrisen 2022 färskt i minnet. Det skapar tveksamhet kring investeringar, och vi försöker stötta i den mån vi kan. Det vore olyckligt om omställningen och Europas konkurrenskraft avtar på grund av bristande långsiktighet. Därför är tydliga, förutsägbara och stabila ramverk viktiga framöver.

Över tid har risker kopplat till exempelvis brist på kvalificerad personal, cybersäkerhet och minskad efterfrågan gått ner i betydelse medan geopolitisk risk har ökat markant. Delar ni den bilden?

Jag skulle inte säga att de andra riskerna har minskat, utan snarare att fler risker blivit kritiska samtidigt, med geopolitiken som ett extra lager. Vi navigerar helt enkelt i en mer riskfylld miljö än tidigare.

Vattenfall har stora ambitioner vad gäller energiomställning. Hur skulle du säga att affärsklimatet ser ut för att driva den omställningen för närvarande?

Affärsklimatet är utmanande. Även om inriktningen är tydlig har efterfrågan på omställning inom uppvärmning, industri och transporter minskat i takt. Det är olyckligt eftersom det kommer att kosta att släppa ut växthusgaser, antingen via handelssystem eller minskad konkurrenskraft, vilket på sikt är dåligt för samhället. Regulatorisk osäkerhet påverkar investeringsviljan, och långsiktiga, konsekventa regelverk är viktiga för att industrin och andra aktörer ska våga satsa på omställningen.

Var befinner ni er på er AI-resa inom finansfunktionen?

Vi fokuserar just nu på att harmonisera och standardisera våra finans- och inköpsprocesser i samband med övergången till SAP S/4HANA, vilket är grunden för att kunna utveckla AI vidare. AI används brett inom Vattenfall, med utbildning och stöd för medarbetare att öka produktiviteten, även inom finansfunktionen. Framöver tror jag att AI:s fulla potential kräver både ett bottom-up-engagemang och ett top-down-perspektiv för att förbättra analyser, beslutsstöd och effektivitet. Det är inte tekniken i sig som avgör, utan hur vi anpassar arbetssätt och processer till AI, och jag är ödmjuk inför den förändring som väntar.