I vårens undersökning sätts särskilt fokus på de geopolitiska riskerna som inte bara påverkar världsekonomin utan också enskilda verksamheter. Frågorna syftar på att särskilja bedömningen av hur troligt finanscheferna bedömer att enskilda risker materialiseras samt hur allvarliga de bedömer att riskerna är. Det ger viss fingervisning om operationella risker kopplat till enskilda företag och/eller branscher.
En övergripande slutsats är att de riskbilder som tecknas för global makroekonomi inte nödvändigtvis har samma fokus hos finanschefer som svarar på undersökningen. Det svåra med geopolitiska risker är att de ofta är av binär karaktär – antingen inträffar något, eller så gör det inte det. I andra ekonomiska sammanhang finns en större blandning både av vad som händer och vilken eventuell inverkan det har på ekonomin eller enskilda verksamheter. Sannolikhetsbedömningen men kanske främst bedömningen av vilka effekter en händelse kan ha, påverkas också i hög grad av hur nära ens egen verksamhet risken faktiskt är.
Exempelvis bedömer 90 procent av finanschefer att frågan om utpressning och cyberattacker är troliga och 27 procent mycket troliga. Svaren påverkas säkerligen av att det är händelser som de facto inträffar hela tiden och i stigande grad. 78 procent svarar att effekterna är allvarliga varav 29 procent svarar mycket allvarliga. Det här är risker som mer är förknippade till enskilda företag och organisationer, och som därför är mindre diffusa än exempelvis en återkommande geopolitisk risk som handelskonflikt mellan USA och EU.
Vid sidan av ovan nämnda fråga om cybersäkerhet är det bara ett par frågor där flest finanschefer bedömer händelsen som trolig. Det är i fallande ordning kring presidentvalet i USA (59 procent), ökad global protektionism (57 procent) och utökning av Rysslands invasion i Ukraina (55 procent). Frågan om huruvida de maritima handelsvägarna ska störas är mer eller mindre 50/50 i sannolikhetsfördelningen och mest framträdande för de branscher som påverkas mest, det vill säga detaljhandel, industri och bygg.
På frågorna där sannolikheten för en ickehändelse bedöms som stor hittar vi de mer traditionella geopolitiska riskerna som handelskonflikt mellan USA-EU, Kina-Taiwan och extrema väderhändelsers inverkan på den egna verksamheten. Den senare är intressant. En del av klimatförändringarnas ekonomiska effekter är just att individer och företag kommer att påverkas, men både hur och kanske framför allt när är högst osäkert. Frågan är om det påverkar svaren, eller om en majoritet av svenska finanschefer faktiskt anser sig ha beredskap för att möta sådana utmaningar. Vad gäller frågan om hur stor påverkan en geopolitisk utveckling har på den egna verksamheten speglar svaren förhållandevis mycket hur troligt finanscheferna ser på att händelserna kommer äga rum. Den händelse där flest ser risken som mycket allvarlig (29 procent) eller allvarlig (49 procent) är frågan om utpressning och cyberhot. Den näst mest allvarliga händelsen är en oväntad inflationsuppgång, men det är en minoritet (43 procent) som ser risken som trolig. Ett svar som gör den till den sjunde mest troliga händelsen av de 14 alternativ som ingår i undersökningen.
På samma sätt som att den mest troliga händelsen också ger störst inverkan på verksamheten gäller det omvända. De händelser som bedöms påverka verksamheten minst är en konflikt mellan Kina-Taiwan, ett populiststyrt EU-parlament och en eventuell handelskonflikt med USA-EU. Dessa händelser bedöms alltså som minst troliga.
Ett omtvistat presidentval i USA anses också ha förhållandevis lite inverkan på verksamheten. Detsamma gäller traditionella ekonomiska orosfrågor som att Kina och väst kopplas ifrån vad gäller teknologiutbyte och att förändringar i demografin påverkar efterfrågan eller förmågan att rekrytera. När vi jämför synen på hur troligt det är att en händelse ska inträffa och vilken inverkan den har på verksamheten är det tydligt att insyn och framför allt förmågan att påverka/motverka en händelse påverkar bedömningen. Det är i sig mindre förvånande men slutsatsen blir att de traditionellt stora geopolitiska riskerna som rör direkta konflikter – militärt, handels- eller teknikmässigt – varken bedöms som särskilt troliga eller alltför allvarliga. Detta trots att det är frågor som har en hög exponering i allmän makroekonomisk men även massmedial bevakning. Insynsmöjlighet och närhet till verksamheten är det som tydligast avgör bedömningen när en frågeställning bli mer konkret.