Geopolitisk risk

Geopolitiska risker är återigen i fokus, och företagen upplever sammantaget nästan samma grad av risk som under våren 2022. De geopolitiska riskerna är den här gången centrerade till potentiellt stora förändringar inom handel men också säkerhetspolitiskt.

I vårens Hot Topic har företagen graderat i vilken utsträckning de geopolitiska riskerna har påverkat företagens strategier, samt hur verksamheten bedöms påverkas de närmaste 6 månaderna. Undersökningen genomfördes i slutet av mars, det vill säga innan beskeden om tullar och de stora rörelserna på världens finansiella marknader som följde.

De hittills beslutade tullarna från USA-administrationen har varit mer omfattande än vad de flesta bedömare räknade med för en dryg månad sedan. När den här rapporten skrivs, har införandet av tullar delvis pausats men stor osäkerhet kvarstår om de långsiktiga effekterna. Det kan därför inte uteslutas att svarsfördelningen skulle ha blivit annorlunda om frågorna hade ställts i mitten av april.

Även om frågorna inte är utformade som att syfta på tullar och säkerhetspolitik är det rimligt att anta att det är det som företagen har tagit i beaktning. Företagens branschtillhörighet påverkar i vanlig ordning svaren. En bransch där en stor del av produktionen sker inhemskt kommer i förhållandevis liten utsträckning att påverkas av restriktion på internationell handel. Det innebär att de genomsnittliga resultaten kan skilja sig åt jämfört med resultaten från enskilda branscher.

Det är inte förvånande att företagen i genomsnitt bedömer att geopolitiken hittills har haft en begränsad påverkan på verksamheten. Samtidigt befinner vi oss sannolikt bara i början av en period med förändrade handelsregler. SEB bedömer att det kommer att råda stor osäkerhet närmaste tiden kopplat till såväl omfattningen som utformningen av tullar, men att tullarna kommer vattnas ur på längre sikt. Kommande 6 månader kommer att vara stökiga.

Det reflekteras i företagens bedömning om att både försäljning och leveranskedjor kommer att påverkas de närmaste 6 månaderna, men eftersom majoriteten ändå väljer alternativet ”till viss del” bör man dra slutsatsen att effekten ändå bör vara hanterbar.

Av de företag som anger att olika delar av verksamheten kommer att påverkas ”till stor del” är det bygg och kategorin övrigt som sticker ut. Även en betydande del av verkstadsföretagen anger att försäljningen kommer att påverkas ”till stor del”, medan leveranskedjorna påverkas ”till viss del”. Det är troligt att den relativt lägre graden för leveranskedjor beror på att företagen har bättre kontroll över att hitta åtgärder för att motverka olika problem. Men det är också en stor spridning då det är en relativt stor andel som anger att försäljning och leveranskedjor bara påverkas till en begränsad del. Företagen som möter konsumenter har på ett sätt en mer sammanpressad svarsfördelning men där en stor majoritet av svaren hamnar i ”till viss del”.

Osäkerheten kring de makroekonomiska förutsättningarna i ljuset av snabbt förändrade handelsrelationer mellan primärt USA och omvärlden gör att bedömningar om utvecklingen är ovanligt svår att förutse. Men många beräkningar av större globala makroekonomiska modeller brukar ge en viss negativ inverkan på BNP, dock oklar och begränsad effekt på inflation för Europa. Däremot väntas betydligt större BNP-tapp och inflationsuppgång i USA och grannländer som Mexiko och Kanada, enligt SEB:s och andra analytikers förväntningar. Så att de flesta företagen ändå anger inverkan ”till viss del” är nog den bästa gissningen vid det här läget. För ett företag som har en stor andel export till USA men amerikanska konkurrenter kan effekten bli större. Men har ett företag verksamhet i USA behöver de inte påverkas i samma utsträckning.